Knäskålen ur led – knäskålsluxation

Knäskålen ur led

Knäskålsluxation uppträder när knäskålen glider ut från lårbenets knäskålsfåra och lägger sig på knäts utsida.
Knäledens inre ledkapseln och inre ledband har rivits sönder. Knät svullnar upp av det blod som strömmar ut i knät efter skadorna.

Broskskador

Det är vanligt att små brosk och benbitar lossnar från knäskålen i samband med att knäskålen hoppar ur led.

Lateral release

Vid knäskåls instabilitet kan ibland de yttre ledbanden vara väldigt strama och behövas skäras av för att stabilisera patella (knäskålen). Detta sker vanligen samtidigt med någon annan form av stabiliserande åtgärd.

Medialisering av patella.

Vid uttalad kobenthet kan man behöva flytta fästet för knäskålssenan lite inåt på benet. Detta minskar risken att knäskålen skall glida ut mot sidan av knät.
Operationen kallas för ”medialisering av tuberositas tibia”.
Knäskålssenans fäste flyttas och skruvas fast

Knäskålssenans fäste har flyttats

Efter operationen sitter knäskålssenans fäste fastskruvad med en eller två skruvar.

Medial Patellofemoral Ligament MPFL

Hos individer som har en normal knävinkel, dvs inte är kobenta, kan ibland opereras med en teknik som innebär att man ersätter ledbanden på knäledens insida med nya ledband.

Q-Vinkel

Knäskålen ur led / Patellaluxation

Knäskålen (patella) kan glida ur led (luxation) genom ett slag mot knät eller en kraftig vridning. En patellaluxation inträffar när patella glider ur sin v-formade fåra i knäleden. Knäskålen glider nästan alltid utåt.

Hos magra individer får knät en uppenbar utstickande deformitet på utsidan av knät, följt av en kraftig blödning och svullnad i knäleden.

Introduktion

– knäskålsluxation uppträder när knäskålen helt hoppar ur femurkondylfåran.
– det sker nästan alltid i lateral riktning med skada på mediala ledkapseln som följd.
– att knäskålen hoppar ur led är den näst vanligaste orsaken till traumatisk hemartros, bara främre korsbandsskada är en vanligare orsak.
-typpatienten är en aktiv patient i åldern 12-20 år och skadan är något vanligare hos flickor.
-skadan uppträder oftast vid idrottsaktivitet eller annan fysisk aktivitet.
-skademekanism- oftast “ indirekt “ dvs hastig quadricepskontraktion med ett mindre valgusvåld och utåtroterad underben
– kraftigt “direktvåld” mot medial sidan av knäskålen kan också vara orsak till luxation men är ovanligare
-de flesta knäskålar reponeras spontant genom att patienten reflektoriskt sträcker på benet , man räknar bara med att högst 20% av alla knäskålsluxationer kommer till akuten med ” knäskålen ur led”

Akut omhändertagande

-som alltid är anamnesen viktigast då den fångar upp den spontanreponerade patellaluxpatienten
-kliniskt söker de annars med ett svullet , värkande knä där palpationsömheten oftast är störst längs mediala patella med vanligaste misstolkningen att det rör sig om en “inre ledbandsskada”.
-Reposition- göres “enkelt” men bestämt genom att sträcka ut patientens ben till rakt läge , gärna med samtidigt lätt mothåll på knäskålen för att dämpa kraften den hoppar tillbaka med när benet blir rakt .
-en förstagångsluxation får alltid en akut hemartros, som om den är spänd, kan tappas för att lindra smärta för patienten samt underlätta tidig rörelseträning.
– en akut slätrtg inkl patella axial skall göras för att utesluta osteokondrala fragment- vilket om det finns föranleder -subakut operationsindikation inom 1 vecka , då man har möjlighet att refixera större ledytefragment alternativt ta bort mindre “fria kroppar”.
-MRT är bra i de fall man har en oklar anamnes, hemartros av oklar orsak, normal slätrtg men kraftig “klinik”.
– om normal röntgen kan patienten skickas hem med smärtstillande , remiss till sjukgymnast(vilket patienten bör träffa inom 1 vecka), remiss till ortopedverkstad för en PSO-ortos( Patella Stabiliserande Ortos) som vi tror underlättar läkning av de mediala strukturerna. Rekommenderas dygnet runt i 4 veckor samt vid träning i 2 månader efter den primära skadan. Kryckkäppar vid behov initialt.
-sjukgymnastik efter förstagångsluxation går ut på att snabbt återfå rörlighet i knäet samt styrka i Quadriceps-framförallt VMO ( vastus medialis obliqus) som är den viktigaste dynamiska stabilisatorn för knäskålen.

Kroniskt instabil knäskål

-patienter som trots adekvat rehabilitering har upprepade luxationer eller instabilitetskänsla i knäskålen kan få hjälp av stabiliserande operationer i elektivt skede med goda resultat.
-det finns ett flertal operationstekniker beskrivna och valet av metod är individuell där hänsyn tas till om patienten har någon medfödd anatomisk avvikelse som gjort att han/hon lättare luxerat. Exempel på sådana är grund femurkondylfåra ( trocklea dysplasi), patella alta, stor Q-vinkel( valgusknä +/- utåtroterat tuberositas tibia).
– i huvuddrag så används idag 2 operationstekniker , i uttalade fall i kombination:
-Om patologisk Q-vinkel- Medialisering av tuberositas tibia ( bild )
– Om normal benanatomi-MPFL-rekonstruktion (Mediala Patello Femorala Ligamentet)-detta ingrepp har ersatt den “ mediala rafin” och görs lämpligen med en hamstringsena ( oftast gracilis) (bild ) alternativt delar av Quadricepssenan .
– i uttalade fall av trockleadysplasi kan även så kallade “fårplastiker” göras.
– postoperativ regim:- bägge ingreppen görs idag dagkirurgiskt , rehabiliteringstiden till full aktivitet är kortare än efter främre korsbandsrekonstruktion och ligger här på 4-6 månader innan man tillåter full idrottsaktivitet.