Supraspinatusruptur
Supraspinatusruptur
SAMMANFATTNING
- Olika typer av supraspinatusruptur
- Akut supraspinatusruptur: Efter en olyckshändelse
- Degenerativ supraspinatusruptur: Kronisk nötning av supraspinatussenan
- Partiell supraspinatusruptur: Ytliga delar av rotatorcuffen har skadats
- Orsaker
- En olycka eller ett ryck.
- kronisk nötning mot akromion
- Symptom
- Svaghet i axelleden
- Smärtor i axelleden
- Behandling
- Reparation (rotatorcuffsutur) vid akuta skador av supraspinatussenan
- ”Akromioplastik” vid icke reparerbara skador av supraspinatussenan
- Sjukgymnastik vid små skador och god funktion.
- Resultat
- 80-90% av patienterna förbättras efter operation vad gäller funktion och smärta
- Det finns en viss risk för att den fastsydda supraspinatussenan lossnar
Anatomi
Rotatorcuffen är axelledens rotationsmuskler. Rotatorcuffen stabiliserar axelleden och håller emot när den kraftiga deltamuskeln pendlar armen i olika riktningar. Rotatorcuffen har tre viktiga muskelsenor.
Orsaker till en supraspinatusruptur
Akut rotatoruffskada: I samband med ett fall eller ett kraftigt ryck i axeln kan olika delar av rotatorcuffen skadas. Rotatorcuffens hållfastighet minskar med åldern. Äldre personer har en svagare rotatorcuff jämfört med yngre personer. Hos yngre patienter krävs ett större våld för att rotatorcuffen skall skadas.
Rotatorcuffrupturer är vanliga efter urledvridningar av axelleden hos patienter äldre än 50 år, men ovanliga efter urledvridningar hos patienter yngre än 40 år.
Degenerativ rotatorcuffskada: Rotatorcuffens senor behöver inte lossna genom en olyckshändelse. De kan också skadas av att det är för trångt i rotatorcuffkanalen. Benkanten på akromion ligger och nöter sönder rotatorcuffens senfäste.
Symptom vid en supraspinatusruptur
Akut supraspinatusskada: I samband med ett fall eller ett kraftigt ryck i axeln kan man uppleva att det knäppte till och något hände. Smärtan tilltar i axelleden och efter några dagar ser man ibland ett blåmärke på framsidan av överarmen. Det mest typiska är nog en kraftig smärta eller svaghet som gör att det är svårt att använda axeln.
Kronisk supraspinatusskada: Symtomen vid en kronisk rotatorcuffruptur är snarlika de vid impingement. Skadan uppkommer av flera olika orsaker, men sannolikt spelar en dålig blodcirkulation och en kronisk inklämning av supraspinatussenan en viktig roll.
Dessa patienter har oftast haft ont i axeln lite till och från i flera och symtomen är snarlika de vid impingement. Skadan uppkommer av flera olika orsaker, men sannolikt spelar en dålig blodcirkulation och en kronisk inklämning av senan en viktig roll.
Vilka patienter opereras?
- Akut supraspinatusruptur
- Smärtor vid belastning
- Hög aktivitetsnivå
- Radiologiskt verifierad skada
Vilka patienter rehabiliteras?
- Degenerativ ruptur <10 mm bred
- Lätta smärtor
- Låg aktivitetsnivå
- Ingen genomförd rehabilitering
Referenser:
Kommentar: Studien visar att kompletta rotatorcuffrupturer (>5 mm) ökar i storlek hos hälften av patienterna trots konservativ behandling. Smärta är starkt korrelerad till att rotatorcuffskadans storlek ökar.
Kommentar: Studien handlar om behandling av små (<10 mm) icke-traumatiska supraspinatusrupturer hos patienterna som inte har så ont och har en god rörlighet. Patienterna delades upp i 3 grupper. En grupp behandlades av en sjukgymnast specialiserad på behandling av rotatorcuffskador. En grupp opererades med en akromioplastik och en grupp opererades med en traditionell rotatorcuffsutur. Patienttillfredställelsen var 87 % i gruppen som behandlades med sjukgymnastik, 96% i gruppen som opererades med en akromioplastik och 95% i gruppen som opererades med en rotatorcuffsutur. Det fanns ingen statistisk skillnad mellan grupperna vad gäller funktion och smärta. Medelåldern var 65 år.
Kommentar: Denna studie visar att patienter som börjar närma sig pensionsåldern, har en komplett rotatorcuffskada som är runt 15 mm och har ganska ont, blir bättre efter en rotatorcuffsutur än av sjukgymnastik. I studien blandade man traumatiska och icke-traumatiska rotatorcuffrupturer. Patienttillfredställelsen var 72% i gruppen som behandlades med sjukgymnastik och 90% i gruppen som opererades med en rotatorcuffsutur. Denna studie återspeglar resultaten av operation med sutur av rotatorcuffen vid den vanligaste typen av rotatorcuffskador. Samma författare visade dock att efter fem år så minskade skillnaden mellan grupperna. De patienter som behandlats med sjukgymnastik blev ytterligare lite bättre.