Avslitning av bicepssenan

Anatomi: Bicepssenans fäste

Senans två huvudfunktioner

Bicepssenan har två funktioner. Många känner till att böja armen, men den mindre kända vridrörelsen är minst lika viktig och påverkas ofta mest av en skada.

💪

Böja armbågen (Flexion)

Nödvändig för att lyfta och dra saker mot dig.

🔄

Vrida handflatan uppåt (Supination)

Kritisk för att vrida nycklar, använda skruvmejsel, etc.

Hur och varför sker skadan?

Den vanligaste orsaken är en plötslig, tung belastning när armbågen är böjd, som när man försöker fånga ett tungt fallande föremål. Många upplever ett ”popp” i armbågen.

Vanliga riskfaktorer inkluderar:

• Medelålders, fysiskt aktiva män
• Tunga lyft (arbete eller träning)
• Rökning (se diagram)
• Användning av anabola steroider
• Skadan sker oftast i dominanta armen (se diagram)

Rökning

Rökning ökar risken för en bicepsskada upp till 7,5 gånger, då rökning kan försämra senans blodflöde och hållfasthet.

Dominant arm

Skadan sker i 86% av fallen i den arm man använder mest.

Kön

Skadan drabbar nästan uteslutande män (96.7%).

Fysisk aktivitet

De allra flesta som drabbas (94.7%) är aktiva inom sport, särskilt styrketräning.

Dina behandlingsval: Operation vs. icke-kirurgisk

Här är det centrala valet du står inför. Valet är individuellt och beror på din ålder, dina fysiska krav och dina personliga mål. Det viktigaste att jämföra är den förväntade styrkan efter återhämtning.

Jämförelse: Förväntad återvunnen styrka²

Diagrammet visar den genomsnittliga styrkan du kan förvänta dig att återfå med de två metoderna, jämfört med din friska arm (100%).

Egenskap	Icke-kirurgisk behandling	Kirurgisk behandling
Vem passar det för?	Äldre patienter, de med låga fysiska krav eller medicinska tillstånd som förhindrar operation.	Yngre, aktiva individer och de med fysiskt krävande arbeten.
Förväntad styrka²	Permanent förlust av ca 40% i vridstyrka (supination) och 20% i böjstyrka.	Återfår nästan full styrka (ca 89% i supination och 95% i flexion).
Största fördel	Undviker riskerna och återhämtningstiden som är förknippade med en operation.	Återställer maximal styrka och funktion, vilket minskar svaghet och krampkänslor.

Klicka på ett alternativ nedan för att läsa mer om vem det passar för och vad det innebär.

Icke-kirurgisk behandling

(Utan operation)

Kirurgisk behandling

(Med operation)

Detaljer: Icke-kirurgisk behandling

Detta alternativ rekommenderas oftast för äldre patienter, personer med låga fysiska krav i sin vardag, eller de som av medicinska skäl inte är lämpliga för en operation.

• ✔ Fördel: Undviker riskerna och den långa återhämtningstiden som en operation medför.
• ✖ Nackdel: Leder till en permanent förlust av styrka. Som diagrammet visar, tappar man i snitt 40% av vridstyrkan (supination) och 20% av böjstyrkan (flexion).
• ✖ Nackdel: Kramper i bicepsmuskeln är vanliga vid vridrörelser (supination), vilket kan leda till ytterligare funktionsbortfall.
• ℹ️ Innebär: Smärtlindring och rehabilitering med fysioterapeut för att återfå rörlighet. Svårigheter med att vrida burklock eller använda verktyg kan kvarstå.

Viktig insikt från forskning¹

Patienter som inte opereras får en bestående nedsättning av styrkan i den oskadade armen, troligen p.g.a. minskad aktivitetsnivå. Den oskadade armen kommer att redan inom ett halvår efter skadan, nästan helt anpassa sig till den skadade armen.

Detaljer: Kirurgisk behandling

Detta är standardbehandling för de flesta yngre och aktiva individer som vill återfå maximal funktion och styrka i armen. Målet är att återfästa senan på dess ursprungliga plats.

• ✔ Fördel: Återställer nästan full styrka och funktion. Som diagrammet visar, återfår man ca 89% av vridstyrkan och 95% av böjstyrkan.
• ✔ Fördel: Minskar den svaghets- och krampkänsla som många upplever efter skadan.
• ✖ Nackdel: Innebär en operation med tillhörande risker (se nästa flik) och en längre rehabiliteringsperiod.
• ℹ️ Innebär: Operation för att återfästa senan på sin ursprungliga plats, följt av flera månaders rehabilitering.

Referenser

¹Nesterenko, S. et al. (2010). Journal of Shoulder and Elbow Surgery.

²Frank, J. M., et al. (2018). Surgical vs Nonsurgical Management of Acute Distal Biceps Tendon Ruptures: A Systematic Review and Meta-analysis. The American Journal of Sports Medicine, 46(11).

Operation & risker

Om du överväger en operation är det viktigt att förstå hur den går till och vilka risker som finns. Målet är att återfästa senan på strålbenet (radius) för att återställa armens funktion.

Operationsmetoder

Vi använder två olika operationsmetoder. Valet beror på hur gammal skadan är och hur mycket bicepssenan har dragit sig tillbaka.

Operation med direkt teknik

Ett snitt görs på armbågens framsida. En liten avlång metallknapp med en tråd petas in genom ett borrhål i strålbenet. Den avrivna bicepsenan sys sedan fast mot benet med hjälp av tråden.

Operation med två snitt

Ett snitt på framsidan för att hitta senan och ett mindre på baksidan/utsidan för att fästa den. Något högre (men låg) risk för extra benbildning.

Komplikationsrisk

Cirka 24% (1 av 4) upplever någon form av komplikation. De allra flesta av dessa är dock mindre allvarliga och övergående.

Komplikationer

Allvarliga, bestående komplikationer är mycket ovanliga. Den vanligaste risken är tillfällig domning.

Referenser

¹Nesterenko, S. et al. (2010). Journal of Shoulder and Elbow Surgery.

²Frank, J. M., et al. (2018). Surgical vs Nonsurgical Management of Acute Distal Biceps Tendon Ruptures: A Systematic Review and Meta-analysis. The American Journal of Sports Medicine, 46(11).

Rehabilitering: Vägen tillbaka

En lyckad operation är bara första steget. En strukturerad rehabilitering under ledning av en fysioterapeut är helt avgörande för att uppnå bästa möjliga resultat. Tålamod är nyckeln, då senan måste få tid att läka fast i benet.

Steg 1: Skydd med axellås (Vecka 0-2)

Direkt efter operationen skyddas armen i ett axellås i två veckor. Du får tidigt börja med enkla, kontrollerade rörelseövningar för att motverka stelhet, enligt instruktioner.

Steg 2: Ortos & ökad rörlighet (Vecka 2-6)

Efter två veckor byts axellåset till en armbågsortos som används i ytterligare fyra veckor. Denna ortos kan ställas in i olika gradtal för att successivt tillåta mer och mer sträck i armbågen. Belastningsrestriktioner är fortfarande mycket viktiga.

Steg 3: Bygga styrka (Efter ca 3 månader)

Nu kan du oftast börja med ett mer fokuserat styrketräningsprogram för att bygga upp muskelstyrkan igen, i samråd med din fysioterapeut.

Steg 4: Återgång (3-6+ månader)

Återgång till tungt arbete och idrott sker gradvis och vanligtvis först efter 3–6 månader, alltid i samråd med din opererande läkare och fysioterapeut.

Läs mer om rehab

Fördjupning nedre bicepsruptur

En nedre bicepsruptur är en ganska vanlig skada med väl beprövade behandlingsmetoder. Denna information är framtaget för att ge dig en översikt över skadan, vilka olika behandlingsalternativ som vinns och vad du kan förvänta dig efter en eventuell operation.

1.  Vad är den nedre bicepssenan och vad har den för funktion? Bicepsmuskeln, som sitter på framsidan av överarmen, har två senor som fäster uppe vid axeln och en kraftig sena som fäster nere vid armbågen. Denna nedre sena, som kallas den distala bicepssenan, fäster i ett av underarmsbenen som heter strålbenet (radius). Senan har två mycket viktiga huvudfunktioner för armens styrka och rörlighet:

• Böja armbågen (flexion): Detta är bicepsmuskelns mest kända funktion, nödvändig för att lyfta och dra saker mot dig.
• Vrida handflatan uppåt (supination): Detta är en kritisk men mindre känd funktion. Supination är den rörelse du använder för att exempelvis vrida om en nyckel, använda en skruvmejsel eller ta emot växel i handen. Bicepssenan står för en stor del av kraften i denna vridrörelse.

Eftersom dessa funktioner är så grundläggande för armens användning är det viktigt att förstå hur en skada på senan uppstår.

2. Hur och varför går senan av? Den vanligaste orsaken till att den nedre bicepssenan går av är en plötslig och oväntad belastning på en böjd armbåge. Ett typiskt exempel är när man försöker lyfta ett mycket tungt föremål som plötsligt tappar eller ger vika, vilket tvingar armen att sträckas ut mot motstånd. I samband med skadan upplever många att de hör eller känner ett tydligt ”popp” eller en knäpp i armbågen, följt av smärta och svaghet.

Vanliga riskfaktorer Vissa faktorer ökar risken för att drabbas av denna skada:

• Ålder och kön: Skadan är vanligast hos medelålders, fysiskt aktiva män.
• Tung belastning: Tunga lyft, antingen i arbetet eller på fritiden (t.ex. styrketräning), är en starkt bidragande orsak.
• Rökning: Rökning ökar risken för en bristning avsevärt, upp till 7,5 gånger jämfört med icke-rökare (eftersom det kan försämra senans blodförsörjning och läkningsförmåga).
• Anabola steroider: Användning av anabola steroider kan öka muskelstyrkan oproportionerligt i förhållande till senans hållfasthet.
• Dominant arm: Skadan sker oftast i den dominanta armen, det vill säga den arm man använder mest (cirka 86 % av fallen).

När en bristning väl har inträffat finns det olika vägar framåt för behandling.

3. Vilka behandlingsalternativ finns det? Det finns två huvudsakliga vägar att gå vid behandling av en avsliten nedre bicepssena: behandling med operation eller behandling utan operation (icke-kirurgisk). Valet av behandling är individuellt och beror på flera faktorer som din ålder, fysiska krav i vardagen och på arbetet, din aktivitetsnivå och dina personliga mål. Målet med en operation är inte bara att återfå styrka, utan också att återställa armens normala form och minska den kramp- och utmattningskänsla som många upplever efter skadan.

3.1 Icke-kirurgisk behandling (utan operation) Detta alternativ rekommenderas oftast för äldre patienter, personer med låga fysiska krav i sin vardag, eller de som av medicinska skäl inte är lämpliga för en operation. Behandlingen fokuserar på smärtlindring och rehabilitering med hjälp av en fysioterapeut för att återfå rörlighet. Det är dock viktigt att vara medveten om att denna behandling leder till en permanent förlust av styrka. Studier visar att man kan förvänta sig en styrkeförlust på nästan:

• 40 % i supination (förmågan att vrida handflatan uppåt).
• 20 % i flexion (förmågan att böja armbågen).

Detta kan innebära svårigheter med allt från att öppna locket på en  burk till att använda verktyg som kräver vridkraft ex. skruvmejsel. 

3.2 Kirurgisk behandling (operation) Operation är standardbehandling för de flesta yngre och aktiva individer som vill återfå maximal funktion och styrka i armen. Målet med operationen är att återfästa den avslitna senan på dess ursprungliga plats på strålbenet. En operation återställer en betydligt större del av styrkan jämfört med icke-kirurgisk behandling. I genomsnitt återfår opererade patienter:

• 95 % av böjstyrkan (flexion) jämfört med den friska armen.
• 89 % av vridstyrkan (supination) jämfört med den friska armen.

3.3 Jämförelse av behandlingsalternativ Denna tabell ger en snabb överblick över de två behandlingsvägarna.

Om du och din läkare kommer fram till att en operation är det bästa alternativet är det bra att veta hur den går till.

4. Hur går en operation till? Målet med en operation är enkelt: att sy fast den avslitna bicepssenan tillbaka på dess ursprungliga fäste på strålbenet (radius). Detta görs för att återställa senans anatomiska funktion och därmed armens styrka. Det finns två huvudsakliga metoder som kirurger använder för att göra detta:

• Operation med ett snitt: Kirurgen gör ett enda snitt på armbågens framsida för att nå benet och fästa senan. Denna metod är vanlig, men har en något högre risk för en övergående påverkan på en av de nerver som ger känsel på underarmens utsida.
• Operation med två snitt: Kirurgen gör ett snitt på framsidan för att hitta senan och ett mindre snitt på baksidan/utsidan av underarmen för att fästa den i benet. Denna metod har en något högre risk för att det bildas extra benvävnad (heterotop ossifikation) som i sällsynta fall kan leda till stelhet.

Båda operationsmetoderna ger likvärdiga och goda resultat när det gäller återvunnen styrka och funktion. Valet av metod beror oftast på kirurgens erfarenhet och preferens. Även om båda metoderna är effektiva är det, som med alla operationer, viktigt att vara medveten om de risker som finns.

5. Vilka risker finns med operation? Som vid all kirurgi finns det risker, även om de flesta är ovanliga och/eller övergående. Den totala risken för någon form av komplikation är cirka 24 %, men de flesta av dessa är mindre allvarliga och läker ut av sig själva.

Vanligare, mindre allvarliga risker:

• Påverkan på känselnerver (ca 10–11 %): Den vanligaste komplikationen är en tillfällig påverkan på en nerv som ger känsel på underarmens utsida. Detta kan orsaka domningar eller en förändrad känsel i huden. I de allra flesta fall återkommer känseln helt eller delvis med tiden.

Ovanligare, mer allvarliga risker:

• Nedsatt kraft i fingrar/handled (ca 1.6 %): En påverkan på en motorisk nerv (som styr muskler) är ovanlig. När det sker är det oftast övergående och funktionen återkommer.
• Att senan går av igen (ca 1.4 %): Det finns en liten risk att den lagade senan brister igen, vilket oftast kräver en ny operation.
• Extra benbildning som begränsar rörelse (ca 0.3–0.4 %): I sällsynta fall kan det bildas extra ben mellan underarmsbenen, vilket kan leda till stelhet, särskilt i vridrörelser. Detta kan behöva åtgärdas med ytterligare en operation.
• Infektion och blodpropp: Risker som finns vid all typ av kirurgi.

Det är viktigt att komma ihåg att allvarliga, bestående komplikationer är mycket ovanliga. Din kirurg och vårdteam kommer att vidta alla åtgärder för att minimera dessa risker och noggrant övervaka din återhämtning.

6. Hur ser rehabiliteringen ut efter en operation? En lyckad operation är bara första steget. En strukturerad rehabilitering under ledning av en fysioterapeut är avgörande för att du ska uppnå bästa möjliga resultat. Tålamod är viktigt, då full återhämtning tar tid.

• De första veckorna: Direkt efter operationen kommer din arm att vara i ett förband eller en skena för att skydda den lagade senan och lindra smärta. Du kommer tidigt att få börja med enkla och kontrollerade rörelseövningar för att motverka stelhet, enligt instruktioner från din fysioterapeut.
• Vecka 2 till 6: Under denna period kommer du gradvis att öka rörelseomfånget i armbågen. Det är mycket viktigt att du följer de strikta restriktioner för lyft och belastning som du får, eftersom senan fortfarande håller på att läka fast i benet.
• Efter 3 månader: Nu kan du oftast börja med ett mer fokuserat styrketräningsprogram för att bygga upp muskelstyrkan igen. Återgång till tungt arbete och idrott sker gradvis och vanligtvis först efter 3–6 månader, alltid i samråd med din opererande läkare och din fysioterapeut.

Att följa rehabiliteringsplanen noggrant är nyckeln till en framgångsrik återhämtning.

7. Att ta med sig inför ditt beslut Här är de viktigaste punkterna från denna information som du kan ta med dig när du diskuterar din behandling med din läkare.

• Valet är ditt: Valet mellan operation och icke-kirurgisk behandling beror främst på dina fysiska krav, ditt yrke och dina personliga mål med behandlingen.
• Styrka utan operation: Behandling utan operation leder till en märkbar och permanent förlust av styrka, särskilt när du vrider handflatan uppåt (supination).
• Styrka med operation: Operation återställer nästan full styrka och funktion men medför, som all kirurgi, vissa risker som är viktiga att känna till.
• Tålamod krävs: Full återhämtning efter en operation är en process som tar flera månader av noggrann rehabilitering.